stormar, oväder och oro. min veckor är så ostabila, men det kan ju bara var fel skor. min läpp är svullen, exakt som den gången när någon slog dig och jag blev arg för det hade bara gått några dagar och jag ville inte låta bli. såna spår sätter väl sig kvar även om det inte borde ha gjort det, det finns ingen anledning. och så börjar min vecka, den slutar i London. det har varit en bra måndag, även fast den där mango chutney-toasten satte sig jävligt fel i magen. det var härligt att hänga med en vän, exakt som man gjorde förr. synd att hon faktiskt hade fel skor på sig och kanske inte hade hunnit att bli bakfull än. men det var trevligt att lyssna på äventyr även om det kanske var lite difust. snart kommer lite släkt hem och jag hoppas verkligen på tuschpennorna så jag kan fortsätta med min serie. jag hoppas på en ljudinspelare innan alla bra konversationer tar slut och på en skrivmaskin, så att det jag vill skriva inte försvinner ut ur huvudet. jag hoppas att mina glasögon kommer snart så jag slipper hålla på med fokus-inställningarna i ögonen. förmodligen kommer inget av det där idag, om man vill få något (gjort) så får man fixa det själv. mina andra planer för veckan är att jag åker till London på torsdag och där har jag aldrig varit. det blir nog roligt, så får man träffa lite fina människor som man inte sett på länge. (alltså WTF...). övrigt om veckan vill jag inte ens tänka på, jag måste fylla ut morgondagen så att jag slipper tänka så mycket. vad jag känner är, låt mig vara, som de senaste två åren. tack.

sista dagen.