jag är så ful att det svider i mina ögon varje gång jag ser mig själv i spegeln.
"dåliga minnen börjar komma tillbaka!"
Ett parallellt universum nu:
Jag är kär i en pojke, den finaste pojken i världen. Jag visste inte att jag kunde känna såhär. Jag tänkter på honom hela tiden. Hela tiden. Jag visste inget om kärlek. Allt som en flicka gör ska vara rätt. Jag visste inte att det här kunde hända mig.
Om mitt liv också kunde vara sockersöt eller som i en saga eller varför bara inte någon annans liv?
Innan jag somnar så sätter jag på massa filmer så om jag skulle vakna så skulle jag vakna mitt i en random film kan man säga, för jag har inte sett på alla filmer och det är kul, för man hoppar liksom in mitt i en scen och då kan vad som helst hända, sen när man vaknar har man glömt, men sen kommer man på att man såg något och man försöker minnas vad det var, precis som ett jättekonstigt namn som man har någonstans långt bak i huvudet och när det är viktigt att kunna det här namnet, då har man helt plötsligt glömt bort, frustrerande för man gör verkligen allt för att komma ihåg namnet och sen kommer man på det, något vissnar inom mig alltid och allt är så konstigt.
NU VET JAG!