nothing gold can stay

jag låter vattnet rulla ner för min hud, låter värmen krypa in under huden. försöker att inte låta mig själv påverkas av den lilla svarta dosan. spelar farliga spel med mig själv i tankarna som glider någonstans söderut. jag var full men det känns som länge sen, vad spelar det för roll? rullar tummarna, vänder blicken neråt, det är lättare att ljuga för andra, svårare när man inte vill vara ärlig mot sig själv. jag har glömt bort det där, för jag tänker aldrig "aldrig i livet", jag flyter med tills det är försent. jag var full men det känns verkligen som länge sen, fast det skulle också kunna ha varit igår, mitt fladderhjärta fladdrade iväg, lägg din hand ovanpå, håll koll på den. jag är inte som dem, som dem som bryr sig, om sagor och sånt. perfekta början, lyckliga slut. Så när jag önskar, så önskar jag att få vara fri.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0